waking up with sunbeams in my eyes.

Textboken till min ekonomikurs kostar $116 + porto. Ibland suger Amerika. Vissa måste ju faktiskt leva på en lön som är menad som fickpengar. Jag antar att det kommer bli mindre shopping här framöver om jag ska ha råd med den där tegelstenen. Orättvist. Uuuuhh.

Jag funderar på allvar på att avskaffa min lugg. Låta den växa ut och se vad som händer. Har ju haft lugg så länge nu. Men är jag modig nog? Vad tycker ni?

Här finns det Philadelphia i hur många smaker som helst. Gott folk, I'm in heaven! T.ex. med jordgubbssmak. Yummy!



Nu måste jag springa för att jag ska på "End of summer BBQ" hemma hos Mike and Angie! Om man nu kan kalla det slutet på sommaren, när det är 113° F (45° C) utomhus...

dying to say this to you!

De spelar alltid "The Sounds" på forever21. Det är kärlek!

there are moments when I feel nothing at all.

Måndag igen. Bummer. Fast egentligen är det inte speciellt illa.
Jag och Gloria har haft playdate med massor av au pairer och barn, vi hade pool party hemma hos oss med lek i vattnet och snacks. Sedan slog vi till på lunch tillsammans också.

Helgen bjöd bland annat på New Student Orientation på CGCC och road trip till Prescott! Denna lördag klev jag runt på campus med alla nya studenter insåg att jag är en av dom nu. Sjukt kul att träffa lite mer amerikanskt folk! Vi fick såklart gratis pizza och root beer till lunch. När vi skulle gå (ja, vi dröjde väl kvar lite extra länge...) frågade personalen om vi ville ta med oss lite pizza hem. Typ 5 st full-size w/mushroom? Oh, tack, men alltså... nej tack. Däremot snodde jag 2 root beer och 3 MTNDEW istället, hehe. Samma sak hände mig faktiskt på Starbucks i veckan för att vi stannade till stängning. Fick gratis sallad, mackor, muffins, cookies... tack och bock...

Prescott är en liten typisk Vilda Västern-stad ungefär 3 timmar från Phoenix. Dit bestämde sig 5 våghalsiga tjejer för att åka på road trip tillsammans.
Pepp som fan laddade vi iPoden med ny musik och packade in oss i Julias bil. Vi hinner inte ens lämna Phoenix innan det värsta som kan hända i Arizona händer, AC:n gick sönder!!! Alla som någon gång varit i 46 gradig öken förstår vad jag menar. Men nu kunde vi ju inte ge upp! Så vi åkte med alla rutor nervevade i buller från motorvägen och försökte överrösta bullret med skithög musik. Det var fortfarande sjukt hett i bilen och jag tror jag fick tinnitus. Men vi kom fram.
Middag blev det på diner al'a western style. Och vad tror ni mer vi hittade på för att ta del av den amerikanska västerländska kulturen? Vi gick på BULL RIDING såklart! Lika stort som typ fotboll, skrämmande när man tänker lite närmare på det, men men... Väl på plats inser jag att jag är den enda människan med klänning och att vi fem är de enda utan långbyxor, cowboys hatt, boots och rutig skjorta. Visst var det lite kyligare än i Phoenix, men inte tänkte vi väl på att ta med jeans? Mitt bland cowboys och cowgirls intar vi i alla fall våra platser! Jag skrattade så tårarna rann. Vi hade helt enkelt sjukt roligt.

tropical shaved Kona Ice!

(ursäkta den dåliga bilden, men jag ville visa bilen och var uppenbarligen för tagen för att greppa min egen kamera)

Idag kom glassbilen! Fast här kallas man den "the ice cream man". Även fast vi ju faktiskt har en exceptionell glassbil i Sverige med en trevlig igenkännerlig melodi, var detta en helt ny upplevelse. För det första känns det här som en snudd på Hawaii-upplevelse. Killen har Hawaii-skjorta och har blommor runt halsen. Den spelar någon hög tropisk musik och överallt möts man av texten och budskapet "TROPICAL SHAVED". Sedan serverar den såklart alla typer och smaker av glass som någon någonsin har kommit att tänka på. Men faktum är att den största succén med denna bil är Slush Ice med smaker som man kan mixa själv från bilens ena sida. Hur ska man kunna välja mellan pina colada och vattenmelon? Självfallet blev jag som ett litet barn igen, vilket var okej eftersom Gloria slutade inte glädjehoppa på en halvtimme!

there is no such thing as perfect people.

Helgen rasade förbi i vanlig ordning. Nu är det redan onsdag.
Jag har verkligen fullt upp hela tiden. Det är hur roligt som helst.
Barnen och jag har varit sjukt kreativa dagen till ära, pysslade med en form av modellera efter skolan. De skapade så fint tillsammans, uppmuntrade varandra och hjälptes åt. Sedan busade vi i lekrummet och jag skrattade så mycket att jag nu har ont i magen. Fantastiska jävla ungar!

Jag börjar känna mig allt mer hemmastadd med livet här, så vardagen korsas med ett leende på läpparna. Jag har fjärilar i magen. För det mesta känns det mer än bra.
En annan sak man snabbt lägger märke till här är att modet är anmärkningsvärt annorlunda. I NY kunde man se tydliga likheter med modet i Europa. Men här är det något helt annat. Eventuellt kan det bero på klimatet också. Jag menar, man inser snabbt att man har användning för en helt annan typ av kläder i den amerikanska öknen, obviously. T.ex. fyndade jag ett par stooora solglasögon på Charlotte Ross för $4! Hehe, fab! Bifogar en bild här nedan så ni kan förstå vad jag menar.
Och för att inte tala om skillnaderna när det kommer till musik. I Arizona lyssnar man på hiphop. Uteslutet. Herregud. Jag blir lika frustrerad varje gång jag ska försöka hitta en radiokanal där de inte sjunger "shake that ass", haha. Samma sak är det i offentliga sammanhang eller när man pratar med folk. Kan de spela något annat? Jovisst, när jag bad DJ'n bytte han faktiskt från Ne-yo till 50 cent...

Jag pratade nyss med mamma i telefonen. Fick nyligen se Sessan på skype. Det knyter sig lite i magen, men ni vet, det är ju halva utmaningen...


Nu ska jag läsa Twilight och äta Skittles.
Later bitches!

connect to your future.

Livet är kantrat av nya möten varje vecka. Folk kommer från alla delar av världen. Vi är nästan som en stor familj, ibland blir vi större grupper som hittar på äventyr, ibland träffas man bara några, och så ibland är det så trevligt att bara vara två. Alla starbucks-besök, shopping, bio, house parties, playdates... åh, jag vet inte vart jag ska sluta. På något sätt känns det som att allt bara har en viss charm, jag vet uppriktigt inte hur jag ska beskriva det på ett bättre sätt.

Faktum är att jag precis idag skrev in mig på Gilbert-Community College. Igår for jag med fjärilar i magen till Williams Campus för att göra "placement test". Det gick tydligen great, så efter ett snabbt möte med en student advisor skrev jag in mig för att läsa Macroeconomic Principles. Jag vet att jag för mindre än 3 månader sedan pratade högt om att jag var en mycket skoltrött tjej, men nu ska det bli spännande som fan att börja på college! Dessutom lyckades jag övertala Lena att skriva in sig på samma kurs, så det blir super!

Senaste veckan har jag skaffat mig en ny daglig rutin. Efter jobbet hoppar jag i poolen för att få lite egen kvalitetstid. Det är fortfarande 35 grader i luften och vattnet är kristallklart. Solen har ett mer rödaktigt sken under den tidiga kvällen men den värmer fortfarande. Där ligger jag och skvalpar i vattnet till en tystnad (förutom grannens hund) som inte kan ha annat än en avslappande effekt. Livskvalité deluxe!

Arizona är sjukt vackert i allmänhet för övrigt.

Imorgon är det fredag, vilket denna vecka betyder Au Pair bowling meeting. Det blir trevliga människor, mat, någon serie bowling och förmodligen en liten dos alkohol också ;)

en kaffe, tack!

Alla älskar Starbucks. Jag har förmodligen inte mött en enda människa som inte gör det. Mmmmmmm!

#1

Det är helt otroligt. Jag har redan varit i USA i en månad. Om man ska vara exakt så har jag varit ifrån Sverige 32 dagar. Tiden går så himla fort, det är med blandade känslor jag tänker på begreppet tid, USA vs Sverige och nästa sommar. Har jag sagt att jag älskar livet här?



(Översta bilden är trädgården på baksidan, dvs poolen. Nedre bilden är tagen i Grand Canyon.)

I give my right hand a shake, that's what it's all about!

Hälsningar från landet som älskar ost, socker, och diagnoser. Ja, ni läste rätt. Diagnoser. Så fort något av mina värdbarn nyser, hostar eller tycker att det kliar lite på armbågen är min värdmamma där med sitt apotek. Det är allt från kortisonsprutor till piller mot precis allt. Första gången jag kände att jag längtade hem (vilket för övrigt var förra tisdagen btw) frågade hon efter att vi hade pratat om jag ville ha en tablett. Den ska tydligen hjälpa mot allt, huvudvärk, mensvärk, stress, hemlängtan... Så artigt jag kunde tackade jag dock nej. Olika världar skulle man kunna säga, men jag vet att hon bara vill väl. Har jag sagt att jag älskar min värdfamilj förresten?
Efter besök på Walmart kan jag inte känna annat än djup empati för folket här. Inte så konstigt att alla är tjocka här när man tittar på alternativen i stora mataffärer. Det finns tamigfan precis ALLT man kan tänka sig vad det gäller godis, chips, kakor, läsk, snacks, treats, choklad, friterat, såser... ah, you name it. Det är fascinerande och skrämmande på samma gång.

Idag hade jag min första playdate med en tysk au pair vid namn Helena. Vi var i gallerian igår och hon föreslog att vi skulle testa playdate med våra värdbarn.
Helena tar hand om en tjej som heter Kellie (3 år) på dagarna, vilket är perfekt eftersom Gloria är 2,5 år. Playdate = best ever! Varför har ingen talat om det här för mig förut?
För alla er som inte vet vad playdate är så innebär det att man träffas (vanligtvis au pairer) och låter barnen leka tillsammans. På så sätt blir det lättare och roligare eftersom man är 2 vuxna och 2 barn (man kan vara fler barn, vi var 3 idag). Vi kan sitta och prata och dricka kaffe medan barnen leker. Barnen uppskattar ofta att leka med varandra istället för oss. Genialt! På onsdag blir det ny playdate till en playground inomhus i gallerian där det dessutom finns ett fik för oss vuxna, så där ska vi luncha. Man kan nästan säga att det är som den klassiska "mamma-fikan". Det här är vad jag kallar win-to-win!