vi gör det här för att vi måste.

Snart måndag igen och dags att avsluta veckan med lite klassisk söndagsblogg efter helgens alla bravader. Behöver en liten paus i skrivandet av psykologitentan också. Men framförallt dags för en del bekännelser och fritt tankeflöde en stund.

Alla människor har sina fel och brister. Det kan vi ju komma överens om. Så även jag. Jag kan från och med idag offentliggöra att jag är extremt dålig på att stänga alla typer av dörrar efter mig. Garderobsdörren håller jag i regel alltid öppen, eftersom där går man ju ändå så ofta för att lägga in eller ta ut kläder. Men eftersom min garderob är belägen i hallen som även fungerar som passage till tvättstugan, förstår jag att mina medboende kan bli irriterande. För att inte tala om när jag får för mig att laga mat. Ibland kommer jag på mig själv med att ha åtminstone fyra kökskåpsdörrar öpnna samtidigt, vilket är jävligt osmidigt. Händer också titt som tätt att jag efter att ha lämnat badrummet återvänder och upptäcker att badrumsskåpet står på vid gavel. Stänger jag aldrig någonting efter mig?
Pappa slängde i alla fall ur sig en hård men ironisk kommentar angående detta när han gick och stängde i hallen för femtielfte gången under helgen: "Enda risken att du stänger en dörr efter dig är att någon sitter på insidan och drar igen den åt dig."
Visst vore det smidigt? En sådan liten tomte vill jag beställa.

Kollade på Kalla Fakta ikväll som handlade om att svenskar blir allt fetare, vad vi bör äta osv. Den ena forskaren säger att fettet med största säkerhet är farligt, medan nästa pekar på alla studier som visar att GI-bantarna är de som håller vikten bäst. Vem ska man lita på? Vad i h-vete ska man äta?
Tankarna bara snurrar och efter 14 dagar av bestämd kost känner jag mig nu så förvirrad. Förstår inte vad det är jag bör äta i fortsättningen för att inte gå upp igen, eftersom det finns så många alternativ. Inget verkar rätt, inget verkar fel.
Det måste jag lägga till pulverdieternas fördel: man behöver aldrig oroa sig över valet av måltid för dagen ur alla aspekter. Möjligtvis kan det bli beslutsångest huruvida man ska välja choklad- eller jordgubbsmak till lunch. Överkomligt helt enkelt.

Har inte bestämt mig om jag orkar gå på SACO-mässan eller inte. Förvisso är det bara en mässa och det kan ju vara intressant att checka, men samtidigt känns det så onödigt. Vill jag verkligen fortsätta plugga? Jag vet faktiskt inte riktigt. Är ju gruvligt trött på gymnasiebetyg, lektioner och högar med kurslitteratur. Och så måste man ta tag i den där eeeviga frågan om vad man ska göra med sitt liv egentligen. Slut på diskussion angående detta för nu.

Tänkte prova lite växelandning innan det är dags att släcka lampan för idag. Puss och hej!