so let mercy come.

Nyårslöftena är skrivna och 2009 är här på riktigt.
Imorgon är det måndag och veckan då allt är tillbaka blir nuet. Jag jobbar nästan heltid och på onsdag börjar skolan med två tentor på samma dag, YES! Jag ber till Gud för att det här året ska bli så bra som det kan och för att besluten vi tar ska vara av rätt orsak. Det är ju trots allt mycket i luften när mitt eviga pluggande närmar sig ett slut.

Idag trillade det ner ett Lindex medlemskort i min brevlåda, adresserat till mig. Det slog mig då jag måste ha svarat ja när hon i kassan frågade om jag ville bli medlem. För mindre än två veckor sedan klippte jag mitt H&M-kort med ett bestämt agerande om att lägga ner alla onödiga kort som jag ändå aldrig har med mig. Och här står jag nu med ett sprillans nytt medlemskort i handen. Det känns som jag har gått i en fälla på något vis. Fasiken också!

Råkade gå förbi tv:n när OC stod rullande på skärmen och höll på att garva ihjäl mig. Fy fan vad det är dåligt och guuud vad alla ser 90-tal ut! Bildens kvalla känns också som ett riktigt skämt. I just samma stund slutade jag skratta och fick en överväldigande känsla av att fan vad gammal man har blivit. Jag tyckte ju verkligen att OC var bra. Satt bänkad varje vecka (skjut mig) och såg fram emot att se hur Marissa skulle bete sig som en korkad brud eller vem Ryan skulle hamna i bråk med. De tiderna känns nu så definitivt slut.

Därför ska jag nu springa till soffan och kolla på One Three Hill där jag håller på att plöja mig igenom fjärde säsongen.