I en annan blogg såg jag en skojig länk. Den handlar om knasiga klagomål till resbolagen. Uppenbarligen är det inte bara på ICA kunder som beter sig som galningar till och från, och detta må låta befängt, men det är ganska skönt att höra/läsa.
Då var det måndag igen. Jag hoppades på solsken dagen till ära, men istället är det vinter igen. Man känner sig lika lurad varje gång. Fåglarna känner nog ungefär samma sak, för ändå kvittrar de som fan.
Thåströms nya går längre och längre in ju mer man lyssnar. Stundtals känns det som att jag inte behöver någon annan musik.
Nu kan jag inte sluta vara tankspridd och grubbla utan att veta riktigt på vad. Allt går så fort. Jag hinner inte med, ändå står tiden still ibland. Jag höll nyss på med något, nu kommer jag inte alls ihåg vad det var. Kanske skulle måla naglarna i någon spännande färg. Eller äta honungspomelo. Tittade över mina nyårslöften här om dagen och kom fram till att vissa säger emot varandra, eller alltså, om jag ska uppfylla det ena blir det andra omöjligt. Typiskt mig att skriva löften eller att-göra-listor som inte går att uppfylla. Tur att jag inte tar så hårt på sådant när allt kommer omkring.
Igårkväll kom jag (efter mycket bök!) fram till hur man gör paranteser, ni vet ( och ), på mobilen. Nu kan jag göra smileys! Inte så lätt att byta från Sonyericsson till Samsung bara sådär. Jag blev lycklig i alla fall, vilket kan uppfattas som inte patetiskt i sig.
I slutändan, va kan vi om sånt?
måndag 23 mars 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar