onsdag 26 september 2007

idolyra.

Jag måste överanalysera lite Idol, för jag är en sådan sucker för det! Formligen älskar det, precis som alla andra, men det är inte alla som vågar erkänna det.

Förutom att jag verkligen gillade Sam så kan jag bara tänka på en enda person när jag ser honom och jag ska inte säga att det förstör honom som artist för mig, men det gör honom absolut inte rättvist.

Jag håller verkligen med juryn om Michel, jag kan inte säga mer än så. Och ja, för mig är det någonting som saknas. I’m sorry baby, men det är en för intetsägande låt även fast den passar dig och du gör bra ifrån dig.

Andreas utveckling kan ingen ta ifrån honom. Och jag smälter eftersom ”Hello” är en sådan genial låt. Och han gör den verkligen sjukt bra.

Daniel är så otroligt spirituell. Det är så grymt härligt att man nästan blir religiös. På något sätt ser jag lite typ Bob Hansson i honom också, han har liksom samma ryckningar och lite som att han är fången i sin kropp på samma sätt.

Mattias Andreasson, du är en av de snyggaste människorna jag har sett på tv (det kändes lite väl stort att säga ”jag har sett.” :P)
Tror nästan att han spelar lite på ”att vara osäker och rädd”-tricket, för vilka tjejer älskar inte när snygga killar är sådana? Vi smälter…
Känns ju faktiskt som att Peter har gått och blivit gay, trots att han är en kåtbock på alla små och porriga tjejer.

Christoffer ser ut som Jesus! Hihihi. Men seriöst, jag diggar snubben. Får väl helt enkelt se mig som en lärjunge ;D Och förresten, körde inte Idol-Ola ”Cry me a river” i jättemycket falcett och tappade juryns stöd…?

Tycker ni att det är någon som saknas? Det är nämligen en som jag inte har kommenterat. Det är fullt medvetet, och det är Knut. ”Jamen det låter ju bra om man inte tittar”, men det hjälper inte. Och jag tror verkligen bara att det är äldre damer som föredrar honom även då. Usch, kan inte någon skicka hem den där gamla vaxdockan.
Slutsatsen är klar: KNUT SKA UT! Lika rätt som det låter :)

GUD JAG ÄR SÅ NÖRDIG :D

tisdag 25 september 2007

dramafuckingqueen.

Idag somnade jag vid 5:20, och väcktes 7:54. Trots detta är jag inte trött, och snart orkar jag inte vara hungrig längre, så jag strosar bara runt här.

I brist på annat att göra så hittade jag den här videon på youtube (var annars?). Stackars kille. Han kanske borde skaffa sig ett eget liv istället för att gråta över Britneys? Visst finns det en baksida av vårt utvecklade informationssamhälle, men damn vilken Dramaqueen! Enjoy! xD

Hade tänkt vara duktig och plugga nu, inte ska väl hela livet få susa förbi ;D

söndag 23 september 2007

periodkiller as a pastime.

Ja, nu ska man ju skriva om hur meningsfullt livet är och allt man gör. Men min sanning den här veckan är, som förmodligen inte undgått någon, att jag ligger hemma och har ont. Alltså är mitt liv hur trist och förutsägbart som helst. Idag har det mest spännande jag har gjort vara att åka den röda Forden mellan landstället och örbyhemmet. Och detta var lite actionfyllt eftersom jag såg ut som ett vrak och helst inte ville att någon skulle se mig i stora mjukiskläder, ringar under ögonen, ostylat hår sedan 6 dagar med mittbena. Öh, yey! Och jag har läst så mycket böcker att jag nästan tappat intresset för läsning (igen)(gud, jag är så impulsiv). Jag tror faktiskt t.o.m. att ni har svårt att förstå hur tråkigt det här är. Varje gång det börjar bli mörkt och dags att sova tänker man ”jaha, det var den dagen av vankande mellan säng och soffa”, samtidigt som man ligger och stirrar i taket flera timmar. Man kan inte sova när man inte gör av med någon energi.

När jag väl skriver det här förstår jag också vilken typ av nivå det måste uppfattas som det ligger på, rent problemmässigt. Ungefär på noll. Men fjantigt nog så känns det mer än vad det verkar, eller kanske till och med är…

Blir det inte bättre från och med imorgon ska jag personligen slå ihjäl den här C. Hemlin. Så heter läkaren. Och nej, det ska jag kanske inte göra. Men han sa att från måndag borde det vända. Jävlar vad frisk jag ska vara sen. Nu har jag överstökat sjukdom för en hel livstid tycker jag, inte sant? Haha, man ska hålla humöret uppe tills vidare ^^

Gud vad skönt att bli sysselsatt ca en kvart med att skriva detta. Tack kära blogg!

torsdag 20 september 2007

fatcampmentalitet.

Nu bubblar jag över. Det är inte speciellt ofta som jag känner såhär, men helvete vad hungrig jag är! Opererades i måndags, och sedan dess har min kost bestått av nyponsoppa, glass och barnmat. Självfallet blir det så att jag börjar fantisera om massor av mat bara för det (jag vet, jag borde skjutas, det här är helt jävla sjukt). Är så jävla sugen på hamburgare! Eller ännu bättre – cheeseburgare! MUMS! Gud vad gott det vore med pizza, falafel, klyftpotatis med bea-sås, korvstroganoff med sojakorv (tack vare Carro) eller en grekisk sallad med fetaost! Kom precis att tänka på en sås som mamma brukar göra med färsk basilika och quorn till färsk pasta. Gud, jag får mun-orgasm. Jag lovar, jag ska aldrig mer underskatta mat. Det här kanske t.o.m. är nyttigt för inställningen till mat.

Förutom dessa begränsade näringstillgångar är jag fullproppad med smärtstillande hela tiden, vilket gör att jag går runt som i dvala typ. Det är faktiskt rätt så jobbigt, känns inte som att man är riktigt med i matchen liksom. Sover ca 18 timmar per dygn, kanske inte riktigt som det ska…? Resten av tiden läser jag eller kollar på film. Hej och hå, ”här blir inga barn gjorda”. Det jag menar är att tänk om man levde såhär jämnt, då skulle man ju bli galen. Allt står ju bara still för mig, synd bara att världen runt omkring inte gör det för det innebär att jag måste ta igen allt jag har missat sen. Skolan lär ju bli lagom rolig…

Och inte kan jag prata heller, så kommunikationen med omvärlden är begränsade ord, ”hmm-anden” är vanligt förekommande, annars är det väl skriftlig form som gäller. Skittråkigt faktiskt. Får mig att tycka lite synd om människor som är stumma och döva och sådär. Fan vad mycket dom missar.
Grymt sugen på att shoppa är jag också. Vill verkligen hitta en jacka, annars tror jag att jag kommer att frysa ihjäl. Men det är väl också rätt så typiskt bara för att man är bunden här hemma. Jaja, nästa vecka måste jag vara bra och då är det dessutom alldeles lägligt lön :D

Kents nya har fått massor av bra kritik. Jag blir glad, för jag tycker också det är phet. På radion var det en snubbe som sa "stilikoner inom musikbranschen", och syftade då på herrarna. Coolt, they are back in the game?

Jag hoppashoppashoppas på att jag ska kunna få ner lite potatismos idag, lite närmare mat iaf! Be till gudarna att jag får äta snart, och puss!

söndag 16 september 2007

promise you will find a way through the night.

Det klagas på att man bloggar för lite, och visst kan jag förstå det eftersom jag inte är så aktiv, men inte trodde jag att det kunde bli uppståndelse liksom. Min uppriktiga ursäkt är, förutom lathet, att min kära lillebror förra veckan lyckades hälla apelsinjuice över hela tangentbordet. Den högra halvan slutade i princip att fungera, det blev liksom "nnnnnnnnnnnnnn" när man tryckte på "N" osv för att det hade kladdat ihop. Efter en dag blev det helt obrukbart så pappsen fick beställa ett nytt på lillebrors räkning. Glada var vi inte någon av oss, men nu har vi iaf ett nytt ^^

Jag tror seriöst att jag har ca tusen saker jag måste göra, men vette fan vad jag ska ta tag i. Jag måstemåstemåste plugga idag, på något sätt är det som att jag är så rädd för att det ska bli fel och dåligt (som förra året) att jag inte vågar göra någonting istället. Tänka sig, jag flyr för ovanlighetens skull...

(som så jävla många gånger förr är orden bara borta.)

Här är det mest ensamt och kallt faktiskt. Skulle vilja att mamma och pappa kom hem och klappade mig lite på huvudet. Fånigt nog blir en del saker bättre då.
Trots denna något allvarsamma sida av hösten är jag fnittrig till humöret, vilket inte är som vanligt utan faktiskt helt nytt.

Imorgon läggs jag in på Sophiahemmet och opereras. Äntligen ska mina plågade halsmandlar bort och min kropp ska förmodligen slippa utsättas för upprepade pencillinkurer som krashar mitt immunförsvar totalt. Orka slösa bort en 1-2 veckor av livet på rehablitering, men håller jag mig frisk nu så är det värt det.

Förhoppningsvis hör jag av mig snart igen, ta hand om er sålänge!

onsdag 5 september 2007

nail issue.

Den här veckan är sådär "för lugn".
Alltså på det sättet lugn att det känns som att någonting måste vara fel, jag måste liksom ha missat något. Känns det åtminstone som.

Dessutom orkar jag inte bry mig om hur allt blir i skolan och vad jag presterar. Jag skiter i resultatet.
Eller ja, egentligen gör jag ju inte det men ändå känns det så. Jag bara blundar för vad det blir och blickar framåt. Fast jag vet inte vad jag fäster blicken på riktigt än, därför antar jag att man kan säga att jag går runt och blundar hela tiden. Men det är ganska behagligt, att slippa se vad det nu blir för sorts misär, så jag klagar väl egentligen inte.

Men men, jag ser fram emot helgen som vanligt, kanske för att förra blev lyckad :D det är Cobra och vem är inte pepp lixx?!

Förresten fick vi canneloni till lunch i skolan idag, inget fel i det, men vem fan serverar vitlökssås till en italiensk pastarätt? Så jävla kaos och i-landsproblem deluxe.

Nu ska jag åka, lägg märke till att jag skrev ÅKA, ner till Vi och hämta mitt paket med nytt nagelmaterial. Jippie! Då kan jag ju passa på med lite gratis marknadsföring här, tss ;D

* * * REKLAM REKLAM * * *
Nu kan jag ta emot nya kunder igen om det är någon som är intresserad av billig nagelförlängning/förstärkning i gelé (med fransk manikyr).

Prislista:

Förlängning (med tippar) 300 :-
Förstärkning 200 :-
Balansering 100 :-, + 20 :- per trasig nagel

Erbjuder också vanlig manikyr, men då kan vi diskutera priset beroende på hur mycket du önskar göra ^^