att vilja verkligheten.

Ingen människa kommer undan. Undan livet självt med dess skiftande villkor. I våra liv vill vi må bra, vara lyckliga. Vi vill inte ha ont, vi vill inte ha smärta. Livet ger oss både det ena och det andra, fast vi ibland tror att det skulle gå att välja det ena, och undvika det andra. Vi kan utveckla olika sätt för att undvika smärta, vissa av sätten ger bara mer lidande. Förr eller senare ser vi att både glädjen och smärtan finns, och kanske är vårt enda val en fråga om hur vi ska möta det som kommer till oss.

Hur ska vi möta lidandet? Och ta hand om oss när det smärtar? Utan att fly? Är acceptans en väg? Inte acceptans i betydelsen "ge upp", utan som i ett förhållningssätt till det som är vår verklighet. Det gör ont nu, just så här ont gör det. Att våga vara där man är. Hur än verkligheten ser ut. Att acceptera blir då "att komma till ro med verkligheten". Att komma till ro, att befrias från att spjärna emot det som är. Då kanske vi kan se något vi inte har sett tidigare, när vi inte velat verkligheten. När Gud stänger en dörr, öppnar han ett fönster.

I acceptansen inifrån finns stråken till tacksamheten. I ett tack inför livet som det är, kan nåden plötsligt strömma genom oss. Och kanske vill vi inte komma undan. Kanske vill vi trots allt möta livet precis som det är. Det som givits oss. Här och nu.

PEOPLE ALWAYS LEAVE

"katten också!"

pffliiing!

Redan måndag.
Eller ja, nu är måndagen t.o.m. över med råge. Jag känner att det där med sömn är överskattat och är ganska nervös inför spanskaredovisningen imorgon. Visst känns det i viss mån som att jag bara borde avreagera mig på någonting för att andas mindre tvångsmässigt, ah. Fast ändå neh.

Kanske var det någon som kollade på Idrottsgalan ikväll. Jag hade faktiskt inte tänkt se, men sedan fastande jag och kom på att jag faktiskt gillade just Idrottsgalan redan för flera år sedan. I övrigt tycker jag att det finns så mycket galor nu för tiden att det förlorar min uppmärksamhet, dessutom vill alla ha pengar. Jag vill hjälpa både ungdomsidrotten, offren i Sudan-konflikten, svältande barn i Afrika, funktionshindrade, utrotningshotade djur, atmosfären, kvinnor med bröstcancer, svältande barn i Asien, regnskogar, hjärt- och lungsjuka etc! Ni förstår grejen, och nej, inte klarar man att ge pengar till alla. Då kan jag lika gärna låta bli att titta och åtminstone bespara mig dåligt samvete i några timmar.
Men för att återkomma till idrottsgalan. Vem älskar inte Björn och Robert Gustavsson?






Appropå pengar: Fick en smärre chock när jag loggande in på internetbanken och såg att pengarna tydligen var "lite över planerad budget"-shoppade. En klänning här, och ett par byxor där, en god middag på annat håll och POFF! Lönen på fredag kommer klirra fint i kistan.

Katten sover gosigt i mitt knä så jag vågar knappt trycka på tangenterna för att det låter så mycket. Nu drömmer hon någonting också. Hon är jävligt fin, den där katten min...

Visste du...

att jag vill ha - lycka, glädje och kärlek.
att min senaste kyss - var på nyårsafton.
att jag lyssnar mest på - musiken jag har i ipoden.
att jag pratar - tillkrånglat när jag tänker för mycket.
att jag inte gillar - slasket efter snön.
att min bästa vän är - skitbra helt enkelt!
att min första riktiga kyss - var ganska tafflig.
att jag avskyr när folk säger - att jag är är lagom.
att kärlek är - ganska komplicerat för mig.
att jag gillar att - skratta och sjunga.
att jag alltid kommer att - vara mig själv.
att jag är hemligt förälskad i - Filip Stiller.
att sist jag grät var - för att jag hade ont i ögat.
att min mobiltelefon - är röd och saknar en struv på insidan.
att när jag vaknar på morgonen - tittar jag mig omkring efter vilken sida ligger katten på.
att innan jag går och lägger mig - hämtar jag ofta ett glas vatten.
att jag just nu tänker på - vår och sommar.
att idag har jag - varit i kyrkan.
att i kväll ska jag - kolla på Lipstick Jungle och Prison Break.
att i morgon kommer jag - att gå till skolan och jobbet.
att jag hoppas - att folk tycker om mig för den jag är.
att jag verkligen vill - resa utomlands inom en snar framtid.

so let mercy come.

Nyårslöftena är skrivna och 2009 är här på riktigt.
Imorgon är det måndag och veckan då allt är tillbaka blir nuet. Jag jobbar nästan heltid och på onsdag börjar skolan med två tentor på samma dag, YES! Jag ber till Gud för att det här året ska bli så bra som det kan och för att besluten vi tar ska vara av rätt orsak. Det är ju trots allt mycket i luften när mitt eviga pluggande närmar sig ett slut.

Idag trillade det ner ett Lindex medlemskort i min brevlåda, adresserat till mig. Det slog mig då jag måste ha svarat ja när hon i kassan frågade om jag ville bli medlem. För mindre än två veckor sedan klippte jag mitt H&M-kort med ett bestämt agerande om att lägga ner alla onödiga kort som jag ändå aldrig har med mig. Och här står jag nu med ett sprillans nytt medlemskort i handen. Det känns som jag har gått i en fälla på något vis. Fasiken också!

Råkade gå förbi tv:n när OC stod rullande på skärmen och höll på att garva ihjäl mig. Fy fan vad det är dåligt och guuud vad alla ser 90-tal ut! Bildens kvalla känns också som ett riktigt skämt. I just samma stund slutade jag skratta och fick en överväldigande känsla av att fan vad gammal man har blivit. Jag tyckte ju verkligen att OC var bra. Satt bänkad varje vecka (skjut mig) och såg fram emot att se hur Marissa skulle bete sig som en korkad brud eller vem Ryan skulle hamna i bråk med. De tiderna känns nu så definitivt slut.

Därför ska jag nu springa till soffan och kolla på One Three Hill där jag håller på att plöja mig igenom fjärde säsongen.

det spelar ingen roll.

Jag vet, det är tungt vännen,
men det är lugnt vännen (jag vet precis).

sammanfattning 2008

januari
inleder året med att vara bubblande kär och glad över att skåla in 12-slaget i trevliga människors sällskap.
precis några dagar efter nyår anländer snön, vilket inbjuder till massor av varm choklad och omkringhasande i raggsockor.


februari
syster flyttar hemifrån och utöver målning och montering av möbler bjuder hon på en rejäl inflyttningsfest.
kOrn och the cure lyckas besöka sthlm samma vecka för att avnjutas.
tar ett djupt andetag från allt och åker till Livigno och St moritz för nya minnen för livet.


mars
kommer hem första mars och hinner knappt leva vardagslivet i två veckor innan jag blir sjuk och gnällig mest hela tiden.


april
lyckas dock tillfriskna till april och genomgå både mösspåtagning, vår studentskiva och födelsedag relativt oskadd och mycket lycklig.
studentskivorna avlöser varandra smidigt samtidigt som man försöker upprätthålla sista tiden i skolan.


maj
i takt med att temperaturen blir varmare och solen syns mer fortsätter studenttiderna (och skivorna).
pulsen börjar höjas inför den stora kommande dagen.
projektarbetet håller på att suga livet ur oss, men precis i rätt tid blir allt klappat och klart så att fem glada tjejer är ovanligt fnittriga tillsammans.


juni
många tar den efterlängtade studenten, däribland jag.
det är precis som alla säger: en oförglömlig dag!
det är hur härligt som helst att se sina vänner genomföra samma sak, och festa festa festa! studentveckan avslutas med världens bästa present med att bo på hotell och skåla i skumpa.
resten av månaden jobbar jag på dubbla jobb i stort sätt hela tiden, men klämmer in en härlig afton med Thåström & Kent.


juli
sommaren fortlöper på Mathörnan, som är ett härligt jobb helt enkelt.
en hel del dagar (och nätter) spenderar jag i Bredäng med ett gäng galna semesterfirande ungdomar.
Eric och jag gör slut, men jag flyr verkligheten och åker till Spanien.


augusti
Caroline får kattbebisar och jag förälskar mig i en liten vit krabat.
jag och tjejerna peppar ihop festivalstämning och sätter kurs mot Frizon.
tillbaka till jobbet, utöver det blir det mycket fika och shopping.
höstterminen drar igång med en massor av konstiga anledningar att fira saker.


september
det känns att hösten är påväg trots solskenet, men rödvinet värmer både frusna hjärtan och själar.
klipper raklugg och tar säkringscertifikat för klättringen därför att det är kul.


oktober
kommer på att även öl och drinkar fungerar ganska bra som hjärtevärme.
åker till Göteborg.
Sessan flyttar in hos mig <3


november
jag ger mig fan på att skolan är viktig.
börjar nutrilettbanta i hetsig takt, och viker för allt i matväg förutom alkohol.


december
julstämningen finner mig snabbt,
och hela december bara myser.
skaffar enligt optikerns order glasögon mot min dåliga syn.
firar jul helt perfekt enligt tradition och inringer 2009 intrigfyllt men med världens bästa syster.


Har du något att tillägga?