onsdag 31 oktober 2007

crazybitch.

idag har jag varit på Gösvägen.
Smaka på den, gott folk - Gösvägen! hihihi <3

Det var allt för nu.

Och tills vidare,
lev väl suckers.

måndag 29 oktober 2007

I need you like a heart needs a beat.

På det här sättet flyger tiden alldeles för fort iväg samtidigt som den nästan står still.
Tid är någonting så konstigt, jävligt konkret eftersom människan använder sig av bestämda och regelbundna verktyg. Ändå tycker jag att tiden är något av det mest abstrakta man kan tänka på. Hursomhelst är den vår. Tiden alltså.

Det börjar bli mörkt redan vid kl 16. Dagen blir kort och blä, även fast det är rättså mysigt vid tillfällen. Det känns helt vridet att man tror att klockan är ca 20 när hon egentligen inte ens blivit 17. Men men, heja vintertid. Vi har det ju faktiskt såhär varje år.
Det är ändå stunder som dessa jag kan konstatera att jag älskar raggsockor. Eller ja, att kunna plocka fram mina raggsockor och glida runt i dom är skönt som fan. Drömma sig bort mot varmare platser. Tänka att de kommer tillbaka. Det är fanimig nyttigt att längta.

Igår var jag med familia på IKEA för att lugna mitt och mammas desperata behov av utbyte av inredning. I stort sätt överallt, eller alltså, allt i huset. Vi inriktade oss dock på kontoret/datorrummet. Nya möbler blev det som struvades ihop mitt i natten och här sitter jag vid den sprillans nya PC:n med Vista faktiskt. Det ut som en spacead version av XP, imponerade alltså inte så värst på mig. Men fungerande dator med stor skärm och BOSE-system är jag mer än belåten med!

Goddamit (!) vad mycket skum musik jag har börjat lyssna på. Eller alltså, inte "skum", men ni vet, sådant där man inte förväntar sig av mig. Hiphop osv. Hur gay som helst!(fel ordval igen kanske, "gay" alltså) Men vad ska jag säga, det kommer mycket ny musik och jag är knappast trångsynt.

"Du räcker till, så var den du är.
Kärleken väntar."

lördag 27 oktober 2007

första pricken till den andra.

Med ny mobil i ägo (SonyEricsson W910i) känns livet faktiskt lite lättare. Helt plötsligt har jag längre batteritid än 16 timmar, vilket gör att jag slipper slösa tid på att planera hur jag ska få till det med laddning hela tiden för att inte drabbas av det otänkbara; att ha en urladdad mobil som alltså inte går att ringa/messa till/från!
Haha, nejmen skämt och sido, ni vet ju hur bekvämt det är med de där små enheterna.

Över torsdagen och fredagen gjorde vi som planerat Göteborg med sista Navid-spelningen som huvudmål. Brummade iväg i bilen, jag, syster, pojkvän och anna. Massor av vuxenpoäng med att fixa en resa på egen hand med hotell, spelning osv och allt gick bra. Navid skakade rumpa som han inte gjorde annat och det ägde faktiskt. Dessutom, älska 18-års spelningar! Nej, så resonerade jag inte för ett år sedan. Men det är väl ett av ålderns privilegium att få vara skadeglad åt skitungar och ta sig ett lagligt glas rött till ljuv musik?
Hursomhelst, shopping både i götet och på Ullared blev det också. Helt rätt sätt att bränna en hel månadslön att gå in i ett varuhus som är lika stort som den övre delen av örby.



Jag vet inte hur jag ska beskriva den här bilden för orden känns inte tillräckliga. Jag älskar er. Mer bilder från resan finns som vanligt på bdb, länk till höger här.

Nu är det höstlov också. Vad är de det brukar kallas? Halvtid på terminen? Tanken på lov får mig att andas ut lite medan tankar på skolan (och hur långt jag borde kommit till nu!) får mig att skippa mycket fort efter luft. Jag får ont i magen om jag skriver mer om detta, så vi lämnar det.

Temperaturerna sjunker successivt och för varje dag märks det att fler av löven blir bruna. Vi får inte vara rädda. Allt har vi förut(-)sett, ingenting bör vara skrämmande. Varma kroppar mot varandra hjälper. Lova mig att kämpa vidare!

tisdag 23 oktober 2007

reason why things got out of hand.

Life is all but fair
We get it all for free but we don’t care
We share an unknown fate
You never know before it’s too late

A lesson to be learned, today my perfect life is ordinary
But wait and see, this is the way you will be free

This is the last time I will complain
You gave me the knowledge to break the chain
This is the insight that I’ve been searching for, the times when I feel soar

We play an unfair game
I know my thoughts and life is just a shame
And it makes me sick
When I watch them build it brick by brick

I got it all for free, but wait, I didn’t ask for these benefits
Stand up and see, this is the way you will be free

This is the last time I will complain
You gave me the knowledge to break the chain
This is the insight that I’ve been searching for, the times when I feel soar

I have my feet deep down underground
I’ll change from white to black without a sound
You can improve, you just have to try
Just try to break me and I’ll show you (I’ll show you why)

måndag 15 oktober 2007

the feeling's alright.

Nu gick tiden sådär fort igen. Helt plötsligt är det bara måndag. Och måndagar är alltid mycket mycket långa. Helgen inleddes med att en liten (inte nu längre? ;D) fröken vid namn Maria fyllde arton och skulle ställa till med kalas. Tänkte att jag kunde ju ge en hjälpande hand och vi drog oss iväg till lokalen för fixande, drinkblandande osv. Det här inlägget (utlägget?) skulle kunna bli hur långt som helst genom att berätta om kvällen/natten, men eftersom jag inte riktigt orkar det så får det räcka med att jag hade sjukt roligt och att det var sjukt mycket människor där. Lite fler än vad t.o.m. födelsedagsfröken hade räknat med tror jag.
Ingen rast och ingen ro, för på lördagen var det dags att styra upp någonting igen. Egentligen skulle vi ju ha Mias första officiella utgång, men eftersom fredagens lokal talade om att det gick lite vildare till än vad vi ville minnas så ändrades det, och vi hamnade på hemmafest i fruängen istället. Hos pojkväns kompis syrra - som inte var hemma :D (haha, rörigt värre?)
Den här kvällen blir nog ännu mer komplicerad att beskriva... eeeh... hahaha. Vi åkte taxi hem kl halv 4 typ så tråkigt var det knappast. Men lite urflippat :D
Stackars syster skulle upp och jobba hon, men jag och eric sov ända tills vi bestämde oss för att dra till Farsta C med min familj (+ bihang). Tanken var ju självklart shopping, men jag hatar att jag inte kommer hitta en jacka och framförallt tanken på det osv. Och lillebror hittade självklart massor, hrmpf. Hungriga och danna blev det bilfärd till Pizza Hut och maaat :D sedan skjutsade vi hem eric och åkte hem för att pusta ut i soffan.
Anna ringer och bönar att vi ska bowla, så det är bara att resa sig och pallra sig iväg. Den duktiga frökenlöken hade ju dessutom kirrat körkortet i helgen, så man blev ju hämtad vid dörren :D:D:D på vägen hem var det inte raka vägen till örby, utan vi var ju tvugna att ta några vändor med saaben runt kvarteren och baskenemig vad härligt, haha <3

Bilder från helgens mer eller mindre beskrivna upptåg finns på bilddagboken, länk till höger här.

Ingen har väl missat att Kents nya "Tillbaka till samtiden". Jag gillart. Verkligen alltså. Tänkte att eftersom jag redan nämnt "comebacken" tidigare här i bloggen (ang. singeln) så måste jag fortsätta på samma spår och säga att jag knappast är besviken på cd:n. Läste också lite lysande recensioner och ja... jag håller med. T.ex. denna från Expressen: http://www.expressen.se/noje/recensioner/skivor/1.880131/kent-tillbaka-till-samtiden

Idag har varit den sämsta dagen på länge. Herrejävlar vilka humörsvängningar och jag försov mig hela förmiddagen och blä. Man vill bara smälla i sig choklad och be hela världen att dra åt helvete.

Oj, nu försvann resterande ord, tankar, åsikter osv jag hade tänkt skriva. Det får bli nästa gång. Puss allihopa!

måndag 8 oktober 2007

du vet, jag släpper allt och flyger.

"Flitigt shoppande ger starka ben och god lokalkännedom."
- Gunilla Dahlgren (skriver och målar)

Ni ser, det finns skitbra ursäkter för att ta på spenderarmössan!

Ingenting får mig att skratta som Magnus Betnér och Johan Glans! Har ni inte kollat samtliga klipp med dessa profiler på youtube redan, är det hög tid!
Allt, och då menar jag verkligen allt, är hur skrattvidande som helst, men om ni känner er tveksamma så börja med denna:
http://youtube.com/watch?v=8scfqDrMZmM

”… jag tänker framförallt då på Ebba von Sydow. Att det lilla aset fortfarande lever, det fattar jag inte alltså.”
Hahaha, du sätter ord på mina frustrationer!

Appropå humor, jag hoppas att ni såg premiären av ”Fredag hela veckan” som gick i fredags. Sjukt härlig humor. Som vanligt från det där gänget, och att de har fått lite utökning klagar jag inte på.
Paolo Roberto får mig alltid att tänka på när han kom in i butiken och jag var ensam butiksbiträde. Blev så generad (han var ju så sjukt het) att jag försvann in på lagret och andades i 30 sekunder innan jag kunde återvända ut i butiken. Proffsigt Rebecca, verkligen!

Värmde vid 14-tiden igår på en burk ravioli och satte mig med bonde söker fru-repris till frukost. Blev mätt som en gnu. Suckade åt den patetiska dokusåpan. Om inte fjärrkontrollen hade varit så långt bort skulle jag givetvis ha bytt kanal.
Helgen har varit mycket trevlig, men som vanligt för kort och gått på tok för fort. Utgång i fredags, jobba och tjejkväll med rödvin och singstar lördag. Det är helt normalt att falla ihop på golvet av skratt för att man inte kan sjunga och dansa samtidigt, och seriöst inte få någon luft, oja. Och igår var det pengabrorsan! Utsålt och sjukt maxat.

Flitig dag i skolan, och nu bär det av till jobbet. Chiao!

måndag 1 oktober 2007

att vara öppen är det effektivaste sättet att dölja sig.

Jag skulle verkligen behöva en paus.
Det här är inte ett dugg bättre än förra året och jag har ingen motivation till skola. Jag lär mig ju ingenting genom att bara bry mig om betyget och skita i resten. T.ex. så förstår jag ingenting av det vi gör. Men det syns inte, för jag drar ihop påsen ändå. Bara jag vet hur fel det är. Och så ni nu då. Eftersom ni läser detta.
Hittade av en slump en lista med frånvaro i skolan som låg vid utskrivaren, förvånande nog toppar jag klasslistan i år (redan!) med 36 frånvarotimmar. Nu har jag iofs haft två halskör och en operation, men ändå. Heja mig.

...nog om det...

Fnitter på att en enda tanke kan få mig på gott humör (nu flyter jag bara med).

Vem kan inte älska Jonas Gardell? Så otroligt söt, och bögig. Såg honom på 4:an idag. Var bara tvungen att nämna det. Lite dumt att man inte såg nya showen egentligen. Var det lathet?

Jävla facebook, nu har jag fördrivit nästan en timme framför den skiten. Tiden bara susar förbi och jag vet, det här säger ju alla, man är liksom fast. Hur pinsamt som helst egentligen. Och jag som skulle plugga internationell ekonomi. Nåja, ingen har väl dött av ett One Three Hill-avsnitt på femman först!

Snart är det vinter. Jag har ingen jacka. Det här landet klimatet är ju nästan mer deppigt än denna blogg.