make yourself a promise.

Jag vill avlägga ett löfte i detta här och nu.
Jag ska inte gråta på min student.
Såg faktiskt ner på folk som grät under avslutningen i nian,
och jag kan inte säga att jag har blivit bättre i avseendet studenter.
Det är så fånigt.
SÅÅÅ mycket kommer ni inte sakna det,
eller i alla fall inte jag.
Ytterst få vill tillbaka,
och klart att glädjetårar är ett accepterat fenomen,
men hallå, palla förstöra sminket!

du nalkas, ljuva sommar.

Det låter så himla fjantigt att säga det, men det pirrar i magen.
Det känns att studenten är på g, eller snarare alldeles snart här! Känslan skulle kunna jämföras med ett barn inför julafton, och jag är förvånad över att det känns så mycket. Jag som ändå ska plugga till hösten.
Fast det känns långt borta just nu. Festligheterna är det som är kvar efter dagens prov i idrott, PEPP PEPP PEPP!

Ska dessutom på årets första mottagning för min del, lilla Mia-Fia tar studenten redan idag. Jag har fixat blommor och det är fint väder och liksom MUMMA!
(vädret måste hålla i sig!)

Trots att jag verkligen vill unna alla studenter sitt vårdslösa handlande eftersom de firar, så rynkar jag på näsan. Hela dagen på jobbet igår kom det in fulla studenter som letade efter vatten, öl, papper, plåster, toaletter mm. Och sedan tro att de ska få alltihop gratis för att de tar studenten. Stopp ett tag, jag tycker faktiskt att de får jobba på att fylla den där kvoten av 15 000 kr. Det är nämligen vad jag har läst att en student (inkl ALLT) kostar i genomsnitt. Där borde även proviant till flaket räknas in.

en doft av alkohol och bakfylledar.

Ja, då sitter man här, bakis som bara fan, och stånkar. Självfallet är det helt förtjänat, men är det bara jag som känner att man nog inte ska blanda vin, drinkar, öl OCH tequila. Uh. Den här dagen är alltså byggt för passivitet, ingenting som jag inte tackar och tar emot, men ändå. Skolan finns ju där. Och hur mycket jag än vill, är det inte slut. Jag har två prov till.
Imorgon ska jag skriva matteprov och jobba. Helt plötsligt kändes det inte så kul att vakna till en ny dag imorgon då man förmodligen slipper illamåendet och huvudvärken.

Men nu får det vara slut på den deppiga bakisnegativiteten! Jag hade roligt! Jag blev inte pank på kuppen! Jag älskar folk omkring mig! Solen lyser starkt och troget!
Det måste ju räknas...?

skrik så alla hör.

Jag säger till mig själv varje år "Nästa år ska jag INTE slösa bort ett par värdefulla timmar på en tävling som inte längre handlar om musik eller god smak, utan politik. Och dessutom är ett ypperligt tillfälle att göra något riktigt patetiskt offentligt".
Och ja, jag trillade i fällan i år igen. Idag är känslan lika intensiv som förra året, ALDRIG mer ska jag se det där värdelösa jippot! Hade hunnit bli riktigt pepp och laddat upp med rödvin och kolasnören (heja mixen!) framför tv:n. Besvikelsen är minst sagt stor.
Det finns inget värdigt i motståndet (de andra länderna), och inte heller i evenemanget. Låt det här bli som en påminnelse till nästa år, DET BLIR INTE BÄTTRE!
Over and out på eurovision.

Förövrigt var gårdagen nämligen mer än trevlig. Ett kärt återseende med kyrkan där vi drog på utflyckt till waxholm. Efter ett antal lyckade båtfärder hamnade vi på "Fångarna på castellet" och lekte som de barnrumpor vi är. Picknick i gräset, lekar, glass och mässa präglade en urskön dag. Checka bdb för lite pics :)
Fick lite bakläxa på bloggen också, och kanske är det därför jag sitter här just nu?

Solen fortsätter skina idag, och för tillfället avnjuter jag den på altanen på landet. Det steker bra och skrivandet av UF-rapporten rullar på.
Allt är som det ska. Jag önskar bara jag hade mer tid till det jag egentligen vill prioritera, men livet kan inte vara lätt jämt..

Studenttiderna är redan här och själva avslutet närmar sig med stormsteg. Det är svårt att greppa och uppleva någonting man längtat efter så länge.
Hursomhelst känns det ganska bra och innan vi vet ordet av är sommarplanerna redan här.

Tills dess,
jobba inte ihjäl er!

listen to your heartbeat.

7 månader <3

jag vet att mina ben vacklar
och knäna känns alldeles skakiga ibland.
men tro mig,
det gör inte mitt hjärta.

glaskupan.

*
Var kommer all jävla skit ifrån?
*