gott nytt år!

Det sjuka är att man kan inte göra så mycket annat än att le.
Och självklart också leva.
Trots att åren springer ifrån oss.
Det är precis vad jag känner för just nu, att le och leva.

längtan är privat.

I väntan på tidningen hittar du på
dina egna uppdateringar om vad som hände igår.
Om gud och massmedia vill stämmer det precis
luftkris, syrekris...krig?

I väntan på honom så skriver du på väggen:
"Jag vet inte vem du är men ser fram emot att träffa dig"
Allt finns i små paket under huden.
Väntar på någon.
Väntar på stormen.

Lillfingret vet vad långfingret vill göra.
Alla gånger jag fått höra vad jag inte får förstöra.
Händerna minns vad hjärtat skrev,
alla gånger jag sket i allt det jag vet

Spara dina pengar.
Spara dina skrik.
Han vet inte vem du är så han hittar inte hit.
Spara dina tårar till nästa krig.
Älska dig själv med en handfull arsenik.

lugnet innan stormen.

Dagen före doppardagen.

Jag har jobbat hela dagen till ära, men det var skönt att ta paus från julstöket en stund. Alla har varit så glada och trevliga idag, det är så mysigt! Nu är det dags att lacka paketen, och om tiden tillåter även naglarna (med lite färg). Alldeles snart är det julaftons morgon ska ni se.

För övrigt är min dator är paj och om det faktumet inte skulle vara säkerställt så kunde det ha underlättat mitt liv betydligt. Det där lät ju lagom nördigt. Allt jag menar är att det vore något lättare om min gymnasietid inte försvann i cyberspace.
Men som ni säkert förstår går livet vidare ändå. Jag menar, ingenting kan ju stoppa oss nu?

Förmodligen blir det lite för flängigt för att jag ska hinna slänga iväg någonting i bloggen imorgon. Ska ju hinna träffa både mammas och pappas släkt, samt midnattsmässa. Det blir bra, och därför vill jag önska er alla EN RIKTIGT GOD JUL!

med djupa andetag och slutna ögon.

Om svaret är:
Ensam.
Vad är då frågan?

when the children sing the new world begins.

Jag älskar barn. Så fruktansvärt simpelt. Barn är härliga på så många vis att jag bara inte får nog! Jag blir alldeles bubblande barnsjuk av att tillbringa några timmar med massor av 6-åriga tjejer. Om man inte hölls tillbaka av samhället, ekonomiska skäl och faktumet att man är singel skulle det bara finnas fina skäl att sätta en unge till världen. Puss och kram på er alla små och söta!

Snart är det jul och nu är det högt tempo. Precis som det ska vara. Kanske är det också därför jag har tagit mig tid för att skriva några rader nu, man vet ju aldrig om man hinner senare i veckan. Det är så grymt bekvämt att ha bil under den här årstiden (eller åtminstone just med allt regn), det känns nästan för lyxigt när jag crusar runt i golfen. Liksom, såhär lätt ska man inte komma undan slasket för att ta sig överallt - men joho, det gör jag!

Fick under gårdagens program av Top Model veta att min frisyr är jävligt high fashion (eller som dom uttrycker det: haute couture). Man tackar och bockar så mycket för att ljust långt hår och raklugg helt enkelt är sjukt modernt och hett!

I övrigt vet jag inte om jag någonsin kommer orka titta på Oprah mer. I gårdagens show skrek publiken hysteriskt i flera minuter (99 % tjejer) över absolut ingenting! Absolut, det brukar vara väldigt hög stämning och så vidare, men igår rann det över tror jag...
"Hello, and welcome to today's show"
"AAAAAAAAAAAAAAAAAAAHHHHHHH!"
Hjärtskärande tjejskrik. Sedan visade Oprah en GPS i rosa (!), och de ville bara inte sluta. Vad är grejen? Klarade inte av att ha ljudet till tv:n på under hela programmet. Vad går dom på? Jag som brukar älska Oprah. Jävligt förvirrande.

Nu ska jag och Sessan öva lite spanska dialoger. Vi får se hur det kommer att gå.

take me out on testosterone.

Händelserika dygn. Jag är trött idag. Under fredagen lyckades vi få ihop en liten discobowling-kväll för gamla tiders skull, med efterfest och singstar givet! Caroline och jag fick även ta del av Annas nya vänskap, lite lagom gulligt sådär.. mihi...
På tok för tidigt bar det iväg med destination Sandhamn på lördagsmorgonen. Eftersom det var så mycket folk på färjan beslöt vi oss för att ta en lite effektivare tur, ribb-båt i ca 60 knop (drygt 100 km/h) all the way = 15 minuter istället för 45. Fast vi åkte snarare i två och en halv timme. Instruktörerna var sjukt söta. Svårt att förklara hur kul det är. Upplevelse som ska upplevas, inte berättas, helt enkelt! Här har ni dessutom ballaste människorna i vattentäta overaller:



Sådana här helger är för övrigt väldigt lika läger med kyrkan på vissa punkter. Det handlar t.ex. mycket om mat & dryck. Iofs alkoholhaltig sådan vid denna utflykt, men ni förstår grejen. Man blir aldrig hungrig, ändå äter man "bara för att". Och för att det är gott såklart. Nu blir det hårda bud hela veckan för att kompensera synderna. Jag kommer vara mätt fram till onsdag.
Vi hann med att gå på hotellets spa också. Dricka champagne i bubbelpool till lugn musik och panoramafönster över skärgården är inte fel!

Nu hade vi tänkt dra igång Green Street Hooligans. Inte helt ny, men hoppas det inte bara är en sådan där nu-slåss-vi-bara-för-att-det-kommer-blod-film. Han som spelar gängledaren (heter Charlie Hunnam typ?) är ju hursomhelst en riktig snygging, så det är nog inte bortkastad tid. Tack och bock.

fighting like a wild juggernaut.

Tydligen så ser man dåligt. Eller alltså, jag har ju misstänkt det att någon typ av defekt måste det ju vara eftersom jag ser skyltarna så suddigt vid bilkörning. Och mycket riktigt, fröken Widegren har dagen till ära varit hos optikern och fått konstaterat att hon behöver glasögon. Dock är detta någonting som förmodligen har uppkommit de senaste 3 åren eftersom jag inte hade något problem när jag fixade körkorttillståndet. Men i början av nästa vecka ska jag alltså trippa tillbaka till affären och hämta mina nya bågar. Spejsade och dyra som fan.

Över helgen blir det en tripp till Sandhamn med lite påfyllande av julstämning och förmodligen massor av god mat. Kanske lite snaps också, vem vet (höhö). Vi ska åka ribbåt ut i oförskämt hög hastighet, ser fram emot det (dock inte lika mycket som brorsan). Får dessutom träffa Matilda – aldrig fel!

Lillebrors rum börjar bli jävligt snyggt alltså. Jag måste ju säga att jag är ganska nöjd och tycker det var jävligt kul (men omständigt) det där med att göra om. Från barnrum till ung vuxen kille liksom. Med stil. Ni förstår säkert :)

Jag gillar inte riktigt årets julkalender. Alla har så konstiga personligheter/roller. Fast Klas är ganska överdrivet skojig/patetisk. Jag vet, huuur fånigt som helst att jag ens ägnar en tanke åt det men nu är kommentaren lagd så nu vet ni alla vad jag tycker i den frågan.

Nästa vecka fram till veckorna efter jul kommer att bli fullproppade och hillarious tror jag. Så mycket med skolan att jag kommer smälla av, och dessutom massor med jobb. Men först: Fredagsbowling med brudarna!

Rebeccas dåliga humor i tv-reklam:

Miserabel tant i djup besvikelse, hahaha!